Tak över huvudet i Bryssel!

  • Tak över huvudet i Bryssel! 

    Stockholmsfödd som jag är så hade jag en bild av att det skulle vara lika svårt, eller nästintill omöjligt, att hitta en lägenhet att hyra i Bryssel som i Stockholm. Men tji fick jag! Och tacka gudarna för det. För jag kom ned med en resväska och fem dagar inbokade på ett hotell med förhoppningen att det skulle räcka för mig att hitta ett boende. För en gångs skull var jag inte överoptimistisk utan lyckades hitta ett rum i ett hus under mina första dagar i Bryssel där jag sedan bodde tillsammans med fyra andra det kommande året.

    Just det här med att hyra ett, oftast möblerat, rum i en delad lägenhet eller till och med ett hus, är något som är omåttligt populärt i våfflans stad. Man skulle kunna tro att det här är något som bara studenter, praktikanter eller unga som precis kommit ut på arbetsmarknaden gör och även om merparten av de som bor i kollektiv inte fyllt 30 än så finns det förvånansvärt många som inte passar in i den kategorin. När jag berättade för mina föräldrar att jag hittat ett rum i ett superfint nybyggt hus i det område som låg högst upp på min lista blev de exalterade för min skull. Men när jag berättade att det i huset ifråga fanns fyra andra sovrum där det för mig totala främlingar skulle bo så trodde de först att jag blivit lite galen och sen att jag inte skulle jobba mycket under det året. Och beroende på vilket hus och vilka delar huset med var så kan det säkert stämma. Men jag hade ändå fått lite koll på att de andra i huset var folk i min ålder eller lite äldre som flyttade till Bryssel för jobb eller praktik och kanske inte skulle ha fester mitt i veckan. Såhär i efterhand så ångrar jag inte en sekund att jag valde denna lösning för mitt första år som Bryssel-bo. För även om det såklart inte alltid var en dans på rosor så träffade jag vänner för livet i vårt fina, fina hus.

    17888055_10212442744206627_902842521_n

     

    Var det något som jag märkte snabbt så var det att utbudet på lägenheter och rum i delade boenden att hyra är enormt stort. Det gjorde att sommaren innan in flytt till stor del spenderades på immoweb.be eller appartager.be eftersom det kom upp nya, intressanta objekt varje dag. Min teori är att det är den stora omsättningen på folk som gör att det alltid finns någonstans att hyra in sig. Det som snarare kan vara den trånga sektorn är att man måste vara extremt snabb på att bestämma sig. Det gäller både om man vill komma på visning och sen om man vill hyra boendet så man får inte vela utan snabba beslut är det som gäller. Helst samma dag ska man bestämma sig. Det är lika sant om man letar rum i delat boende eller egen lägenhet att hyra.

    När man väl bestämt sig så skulle man kunna tro att man gjort det svåraste men så är det tyvärr inte. För hyresvärden vill ha in bevis på att du har tillräckligt hög månadslön för att hyra just denna lägenhet eller rum och om man som jag, får lönen i svenska kronor, så blir det snabbt lite jobbigare. Eller så kan man låtsas att summan är i euro och att man tjänar storkovan. När man förhoppningsvis till slut skrivit på ett antal sidor hyresavtal med alltifrån hur man klipper ned växterna som ingår i lägenheten till hur ofta man ska ringa en rörmokare för att kolla på rören som kalkar igen med jämna mellanrum så kommer nästa utmaning. För man ska ju helst kanske inte bara ha tak över huvudet utan gärna kanske också el, värme, vatten, någon form av försäkring och internet. Här kan det bli lite knepigt om man inte pratar franska eller flamländska men har man tur så kan man få tag på någon som åtminstone kan lite engelska och som kan hjälpa till att läsa av dammiga mätinstrument i källaren eller leta upp var internetkabeln ska sitta. Tyvärr så är belgisk service inte alltid den bästa men jag måste säga att även om det inte går lika smidigt som i Sverige så har jag ändå mestadels goda erfarenheter. Jag är även av åsikten att man får inse att har man flyttat till ett annat land så kommer saker att vara annorlunda och i våra, och de flesta andra icke-belgares, ögon att upplevas lite krångligare.

    En annan sak som man snabbt inser är att kvaliteten på Bryssels boenden är en helt annan än den man är van vid som svensk. Då tycker jag ändå att jag upplevt min beskärda del av lite halvsunkiga boenden i Sverige under studenttiden men det är helt annan liga. Det som aldrig upphör att förvåna är alla helt galna planlösningar. Först tänkte jag att det berodde på att man är duktig på att utnyttja små ytor i Sverige men jag kan nog inte rädda belgarna här. För att en tvättmaskin, alltså bara tvättmaskinen, ska ha ett eget rum, som man måste gå igenom för att komma till balkongen kan nog ingen motivera. Och att bygga en helt ny lägenhet där rummen ligger i en ring och man måste gå igenom ett annat sovrum alternativt vardagsrum, kök, hall och badrum för att komma till lägenhetens enda toalett är för mig totalt oförståeligt. Om insidan ibland har betydligt mer att önska så är det ibland också detsamma vad gäller utsidan. För även om det finns fantastiskt fina gamla så kallade Maison de Maitres som i princip är gamla sten- eller tegelstenshus byggda tidigt 1900-tal så blandar man gärna in lite 60-tals byggen som har väldiga likheter med byggnaderna som Sverige slängde upp under det famösa miljonprojektet men även supermoderna hus som ser ut att bestå i glas till 90%. Så det här med en konsekvent stadsbild har man inte riktigt bemästrat än. Men det kan också tyckas vara lite charmigt och det blir inte lika generiskt som vissa gator eller områden i andra europeiska storstäder.

    17858125_10212442744046623_779355884_n

     

    Några år efter min förvirrade ankomst till Bryssel så har jag hunnit med att bo i ett hus med fyra främlingar till att bo i en stor lägenhet tillsammans med en kompis, till att nu ha en egen lägenhet som jag hyr. Nu när jag ändå är i Bryssel tills vidare med en fast anställning (eller ja, i alla fall så länge EU finns kvar) så är det kanske ingen som blir förvånad att frågan om att köpa sig en egen lägenhet har gjort intrång i mitt huvud. Det som än så länge gjort att jag hållit mig till hyresrätt är kanske framförallt att det är så pass lätt att hitta lägenhet att hyra men även att den administration som krävs för att köpa något eget känns lite avskräckande. Sen är det faktiskt så att det kommer upp förhållandevis lite lägenheter till salu utan då är det snarare så att du ska köpa hela huset med ett antal olika lägenheter i det och sedan hyra ut de du inte bor i. Inte bara är det så att tanken på att vara hyresvärd i Belgien känns ungefär lika lockande som att leva ett år i Bryssel utan att få använda ett paraply, så är ett hus i centrala Bryssel inte helt gratis att köpa. Men jämför man mot Stockholm så är priserna på lägenheter ungefär hälften eller lite drygt hälften så en lägenhet kan man kanske kosta på sig. Jag insåg även att jag glömt att skriva prisläge för att hyra rum eller lägenhet och då måste jag slänga in ett av de tråkigaste svaren som finns; det beror på. Men kan man tänka sig att bo i ett sunkigt hus ganska centralt med åtminstone fem andra så kan man komma undan med i runda slängar 300 euro i månaden men kanske inte inklusive internet etc i de fallen. Om man däremot vill ha en egen lägenhet som är i hyfsad storlek och inte så nedgången så får man räkna med mellan 800 och 1000 euro i månaden inklusive det mesta. Lite mindre om man kan hyra omöblerat.

    Och med sista raderna om pengar så säger jag tack och bock för denna gång och à la prochaine. Bisous!

     

  • Share it with your friends:

    Facebook
    Facebook
    TWITTER
    Google+
    http://www.renthia.com/2017/04/tak-huvudet-bryssel/
    EMAIL